Liberalerna Umeå lanserar program om skolfrid

Liberalerna har länge drivit frågan om att arbeta med trygghet i skolan, bland annat genom tydliga ordningsregler, nolltolerans mot kränkningar, och förväntansdokument riktade mot både elever och vårdnadshavare. I dag tycker så få som hälften av eleverna i årskurs 8 att det är lugn och ro på lektionerna, och endast sex av tio elever anser att vuxna i skolan reagerar på kränkningar i skolmiljön.

Med anledning av detta vill Liberalerna se att frågan om trygghet och studiero vidgas till att handla om skolfrid. Skolfrid innebär att eleven ska vara trygg på väg till skolan, i klassrummet, på rasten och när eleven går hem från skolan. Det ska vara trygga och upplysta vägar till och från skolan, och i skolans närområde. Alla elever ska ha rätt till en studietid fri från mobbning och kränkningar och Liberalerna vill därför se utökade satsningar på detta område.

Skolfridens upprätthållande är en kontinuerlig process, med flera inblandade parter: lärare, ledning, elevhälsa, elever, föräldrar, socialtjänst, polis och andra aktörer. Vi menar att skolan är så viktig att alla samhällsresurser måste sluta upp bakom skolan och skolans lärande uppdrag. Vi vill se en utökad samhandling mellan skola, socialtjänst och polis på både högstadiet och mellanstadiet så att samhället kan motverka att barn och unga dras in i kriminalitet i ett tidigt skede. 

I klassrummet

Lärarens uppgift är att undervisa och bidra främst till tryggheten och studieron genom att skapa ett klimat i klassrummet med tydliga förväntningar och fokus på lärande. Vi föreslår en satsning på att införa studieroteam. Denna modell, med förebild från USA, innebär en funktion som hanterar störningar och sena ankomster så att lärarna inte behöver avbryta sina lektioner. Studieroteamet dyker omgående upp och tar ut de som stör från klassrummen. Teamet tar sedan kontakten med föräldrar och följer upp situationen, utifrån ett elevhälsoperspektiv. Om eleven kommer sent går denne till expeditionen där den möts av någon ur teamet. Då får eleven ett samtal om varför den kommit in sent, och följs sedan av en vuxen till klassrumsdörren. 

Skolans arbete för trygghet och studiero 

Den psykiska hälsan bland Umeås elever är beroende av en stark elevhälsa. Alla stadens skolor måste ha en väl fungerande elevhälsa och elevhälsoteam med alla funktioner; skolkuratorer, skolpsykologer, skolsköterskor och specialpedagoger. Elevhälsan måste också vara tillgänglig och arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa, stötta lärare, och arbeta mot mobbing.

Mer styrda rastaktiviteter bidrar till förutsägbarhet, och mer rörelse på raster ger också effekt på klassrumsklimatet. Rörelse för barn och unga är viktigt för den psykiska hälsan och för inlärning, vilket inverkar positivt för ökad studiero. Rätt utnyttjat kan fritidsverksamheter åstadkomma mycket kring sammanhållning och samspel mellan barn. Det är nödvändigt med fler utbildade pedagoger inom fritidsverksamheterna. 

En metod ute på skolorna för bättre resultat, höjda förväntningar och ökat stöd är att jobba med fokuselever, där varje lärare, mentor eller ämneslärare, väljer ut 5-10 elever utifrån en kartläggning av kunskapsnivå i mitten av varje termin. Metoden går ut på att så fort läraren träffar på fokuseleven på rasten, lunchen eller på bussen uppmärksamma personen, och kan ställa frågor om skolgången. Att fråga om hur det går med skolresultat och positivt uppmärksamma goda insatser gör att eleverna känner sig sedda och att det finns en förväntan från vuxenvärlden på dem. Att bekräfta positivt beteende, till exempel genom att en lärare ringer hem när en elev har gjort något särskilt bra har i forskning visat sig framgångsrikt för skolresultaten. 

Värdegrundsarbete

Regnbågsflaggor och andra HBTQI+-symboler bidrar till att synliggöra och avdramatisera minoriteters existens så att inte barn och unga upplever att de måste dölja sin läggning eller könsidentitet. Unga måste få ha rätten att utöva sin kultur eller religion, eller att avstå religion, i skolan utan att bli utsatta för trakasserier. Vi menar att det systematiska arbetet för en jämställd och icke-diskriminerande skola, genom ett normkreativt arbetssätt, måste fortsätta för att möjliggöra för varje elev att känna sig trygg i att kunna få vara sig själv.

Kompetensutveckling av personal är centralt när det gäller värdegrundsarbetet. Våldet i samhället kan också förebyggas med denna metod. Skolorna behöver stöd i att utveckla ett normkreativt arbetssätt och arbeta med våldsprevention. Här finns exempel på framgångsrika program som ”Mentorer i våldsprevention” (MVP) och ”Agera tillsammans” (AT) som skulle kunna implementeras på skolor. Elever och personal får genom arbetet med MVP och AT ökade kunskaper kring våld, genus och att träna sig på att bli aktiva åskådare. Det innebär att man ska känna sig säker om man vill agera före, under eller efter en händelse. 

Det är viktigt att värdegrundsarbetet blir en naturlig del i den ordinarie utbildningen, utan att undervisningstiden för eleverna påverkas.

Samhandling med socialtjänst och andra aktörer

För att barn och unga inte ska dras in i kriminalitet måste insatser komma in så tidigt som möjligt. Vi menar att socialtjänstens medansvar för barns skolframgångar måste utvecklas ytterligare så att fler team även består av en föräldrarådgivare och fältassistent för att täcka in hela barnets tid. Vi vill också utvidga de skolsociala teamens uppdrag till att arbeta med beteendestörningar i skolmiljön för att stärka elevernas möjlighet till skolframgång och skolans lärande uppdrag.

För Liberalerna är samhandling ett nyckelord, så att inte samarbete mellan viktiga aktörer som skola, socialtjänst och polis blir till en samverkan utan vidare handling. Förändringen kring det enskilda barnet är det viktiga. Det är också viktigt att man arbetar tillsammans med familjerna, att det till exempel möjliggörs för skolor med stöd av socialtjänsten att på kvällar tillhandahålla föräldrautbildning. Sådan utbildning stärker elevernas föräldrar och ger dem verktyg att förbättra samhandlingen tillsammans med samhällsaktörer.

Socialtjänsten måste ges tydliga uppdrag att under utredning och insats stämma av om lärandet och skolresultaten för eleven förbättras eller ej av vidtagna åtgärder. Även socialtjänstens beviljade insatser behöver profileras på att barn ska klara skolan. Här är skolkuratorerna redan behjälpliga när insats ska föreslås och behöver motiveras för familjen. Det är viktigt att stämma av mot skolan och skolresultat, även när problematiken inte är direkt kopplad till skolmiljön (utan kanske mer till hem eller fritid), eftersom problem på andra arenor i barnets liv nästan alltid påverkar skolan negativt.

Stöd till elever med studiesvårigheter

Det är viktigt att varje barn får sin möjlighet till lärande. Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är av särskild vikt att prioritera och tyvärr finns det idag allvarliga brister i bemötande och kunskap om NPF. För att bättre kunna möta behoven hos elever med NPF bör kommunen initiera en särskild riktad satsning för att utbilda skolpersonal i syfte att säkerställa lärarnas kompetens i fråga om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är även viktigt att skolan tillhandahåller rätt utformade lokaler för att undervisningen ska fungera bra.

Stöd till elever med studiesvårigheter gäller även de som ställer till det i klassrummet, som stökar och bråkar. Om inte tillräckliga satsningar görs på dessa barn så finns det risk att de dras in i kriminalitet.

När barn och unga kommer ut från SiS-hem och HVB-hem är det även viktigt att de ges förutsättningar att kunna klara sig i skolan. Annars är risken överhängande att behandlingsresultaten blir bortkastade och den sociala problematiken fortsätter. Det måste vara väl förberett när barn som varit placerade kommer tillbaks till en ordinarie vardag. Det bör också göras en bedömning om eleven som varit på SIS-institutionen kan klara av att vara i den ordinarie skolmiljön eller om det finns behov av särskilda stödinsatser. 

Skolans lokaler

För att skapa trygghet för elever och lärare är det viktigt att skolan lokaler upplevs trygga. Skolans lokaler måste tas om hand så att det är en bra miljö att vistas och verka i. Städning av skolans toaletter bör ske kontinuerligt. I idrottssalarnas omklädningsrum vill vi se att det finns duschbås. Att inrätta duschbås i kommunens idrottssalar är ett sätt att få fler elever att duscha efter idrotten, samtidigt som eleverna känner sig mer trygga och bekväma när de får duscha ifred. 

Umeå kan även inspireras av andra kommuner där man arrangerar trygghetsvandringar för skolpersonal, elever och föräldrar för att identifiera faktorer i den fysiska miljön som kan förbättras på skolgården och vid viktiga vägar till och från skolan.

Vittnesstöd 

Om en elev blivit utsatt för allvarliga övergrepp utanför skoltid eller om skolan gjort en polisanmälan behöver eleven stöd för att vittna, och uppbackning från skolans elevhälsa i samband med rättsprocesser. Skolor behöver arbeta kring hur de kan stötta unga målsägande och vittnen inför förhandling. Skolledningen måste omedelbart agera också när lärare eller annan skolpersonal blivit attackerade.

Många unga drar sig för att anmäla brott eller vittna då det kan få stora konsekvenser i form av repressalier eller social utfrysning. Denna tystnadskultur som fått fäste bland barn och unga är i förlängningen ett hot mot demokratin och rättssamhället. Även föräldrar avråder i större utsträckning än tidigare sina barn från att delta i rättsprocesser, av rädsla för repressalier. 

Vi vill att modellen ”Våga anmäla, våga vittna” implementeras i Umeå kommun. Modellen syftar till att öka unga brottsoffers benägenhet att anmäla brott samt minska risken för påtryckningar och hot mot brottsoffret så att hen tillsammans med sina föräldrar kan medverka i brottsutredningen. 

Skolfrid: våra förslag: 

• Att det i Umeå kommuns skolor inrättas studieroteam som arbetar med sena ankomster, kränkningar och beteendestörningar i skolmiljön.
• Att alla kommunens skolor tillhandahåller en väl fungerande och tillgänglig elevhälsa och elevhälsoteam med alla funktioner som kan arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa, stötta lärare, och arbeta mot mobbing.
• Att det blir mer styrda rastaktiviteter som bidrar till rörelse för barn och unga.
• Att utveckla arbetet med fokuselever, det vill säga arbetet för bättre resultat, höjda förväntningar och ökat stöd där varje lärare, mentor eller ämneslärare väljer ut 5-10 elever utifrån en kartläggning av kunskapsnivå.
• Att kompetensutveckling av personal i värdegrundsarbete genomförs, samt stöd till skolorna i att utveckla ett normkritiskt arbetssätt och arbeta med våldsprevention.
• Att skolpersonalen får kompetensutveckling i värdegrundsarbetet när det gäller framgångsrika program som ”Mentorer i våldsprevention” och ”Agera tillsammans”. 
• Att skolorna får stöd i att utveckla kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, öka kunskaperna kring HBTQ-frågor samt utveckla arbetet med jämlikhet och jämställdhet.
• Att det för Umeås skolor möjliggörs att med stöd av socialtjänsten tillhandahålla föräldrautbildningar.
• Att skolor får tillräcklig bakgrundsinformation om unga som varit placerade på institution så att en bedömning om eleven som återkommer görs för att den ska få rätt bemötande och att undervisningen blir ändamålsenlig.
• Att trygga och upplysta vägar till och från skolan och i skolans närområde förbättras.
• Att skolans lokaler tas om hand så att det är en bra miljö att vistas och verka i. Bland annat genom att inrätta duschbås i alla Umeås skolor. 
• Att det arrangeras trygghetsvandringar för skolpersonal, elever och föräldrar för att identifiera saker i den fysiska miljön som kan förbättras på skolgården.
• Att modellen ”Våga anmäla, våga vittna” implementeras i Umeås skolor
• Att kommunen initierar en särskild riktad satsning för att utbilda skolpersonal i syfte att säkerställa lärarnas kompetens i fråga om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Att kommunen intensifierar skapandet av ändamålsenliga lokaler för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.