Utbildning och skola – där framtiden börjar

Alla barn ska vilja gå i skolan

Den psykiska ohälsan och stressen ökar bland barn och unga. Elever som mår dåligt eller lider av psykisk ohälsa behöver stöd. Elevhälsan fyller en viktig funktion. Elever som är trygga och mår bra presterar bättre i skolan. Det är en stor grupp av elever som slås ut från skolan idag. Det finns ett stort behov av åtgärder för att fånga upp elever med långvarig problematisk frånvaro, så kallade hemmasittare. Liberalerna menar att det är särskilt viktigt att den gruppen av elever får den hjälp de har rätt till. Det kan exempelvis vara i form av pedagogisk stöd, speciallärare/specialpedagoger och särskilda hjälpmedel för dyslektiker. Det kan även vara i form av logopedstöd. Det kan även finnas skäl till att inrätta nya funktioner och samverkansformer för att utveckla arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro. Stödet bör ges till både eleven och elevens föräldrar. De Elevhälsoteam som idag finns vid skolorna fyller en mycket viktig funktion. Det är därför viktigt med en satsning på elevhälsoteamen för att hjälpa fler elever att prestera och lyckas i skolan. En pusselbit som ofta saknas i deras arbete är information från och samarbete med socialtjänsten kring elever med problem.

• Förstärk skolans elevhälsoteam

Elevhälsans uppdrag är brett. Medan vissa elever är i behov av ett plåster, behöver andra elever en famn att känna trygghet i. Det finns elever som älskar skolan lika mycket som de ogillar att vara hemma. På skolan är det viktigt att elevhälsoteamen har den kompetens som behövs för att ta hand om dessa elever. Liberalerna vill att elevhälsan i högre utsträckning ska knyta till sig fler experter, till exempel logopeder.

• Bättre förutsättningar för samverkan skola – socialtjänst

Problematisk skolfrånvaro kan vara en första signal på att eleven inte mår bra. Orosanmälningar från skolan når först socialtjänsten. Där skulle ett fördjupat samarbete mellan skolan och socialtjänsten i ett tidigt skede kunna medföra att problemen kan mötas i tid innan de ökar.

Socialtjänsten bör kunna kopplas till skolans elevhälsoteam – sekretessregler får inte bli ett hinder för samverkan och välbehövliga insatser.

• Inrätta särskilda koordinatorer för samordning av arbetet med elever

Koordinatorer för ökad skolnärvaro är en form av stödjande och till viss del åtgärdande insats vid återgång till studier för elever med en problematisk skolfrånvaro. I koordinatorernas arbete kan ingå att få en så bred bild som möjligt av elevens behov, styrkor och utmaningar. Uppföljning av frånvaron och dess orsaker är viktigt och där skulle samverkan med socialtjänsten vara betydelsefull. Koordinatorn skulle vara ett stöd till olika aktörer inom skolan, elev och vårdnadshavare i arbetet med att öka skolnärvaron.

• Förbättra arbetsmiljön för Elevhälsan

Ändamålsenliga lokaler och en bra arbetsmiljö är en stark förutsättning för ett gott elevhälsoarbete. Ett sedan länge kvarstående problem inom Elevhälsan i Umeå kommun är de brister som finns beträffande skolsköterskornas lokaler. Det finns brister inom sekretess, hygien och tillgänglighet. För att vara mer konkret handlar det om dörrar på mottagningarna som inte är ljudsäkra, mottagningsrum som saknar diskbänkar och rinnande vatten samt t o m lokaler som inte går att komma in i med en rullstol. Detta är brister som identifierats under flera år och detta är naturligtvis helt oacceptabelt.

• Utnyttja legitimerade logopeder fulla kompetens för att stötta barn med läs-, skriv-, tal- och räknesvårigheter

Sambandet mellan språkstörningar och förekomst av dyslexi är sedan många år visat rent vetenskapligt, något som varje logoped har kunskap om. Liberalerna noterar att Umeå kommun har höga ambitioner gällande elever med läs- och skrivsvårigheter och vi är mycket positiva till att det finns legitimerade logopeder inom skolan både för arbete med handledande uppdrag och för läs- och skrivutredningar inom Elevhälsan. Därför är det svårt att förstå att en legitimerad logoped som ser tecken på ett sådant samband inte får göra de delar av utredningen som krävs för att på bästa grund ge råd och stöd till elevens lärare, annan personal liksom välgrundad information även till föräldrar i enlighet med skolans uppdrag att fortlöpande informera vårdnadshavaren om elevens utveckling.

Anpassad undervisning, på elevens nivå

Vi är alla unika människor som utvecklas genom livet beroende på arv och miljö. Skolans uppdrag är att möta alla elever utifrån dennes behov. För att klara det behövs olika insatser i form av organisering av undervisning och särskild kompetens i de fall där ordinarie skolpersonal inte kan möta elevens behov. Organisatoriskt kan det vara i form av särskilda resursgrupper/resursklasser. Specialpedagoger är ett måste i sådana sammanhang.

Barn med intellektuell funktionsnedsättning ska erhålla samma förutsättningar när det gäller skolgången oavsett om de går i anpassad skola eller integrerat i den ”vanliga” skolan. Likaså ska elever med specialbegåvning inom något skolämne kunna kräva att den begåvningen får den utveckling som de förtjänar. Det är inte bara specialbegåvningar inom idrott och musik som ska erhålla sådant stöd.

• Satsning på fler resursskolor/resursklasser/särskilda undervisningsgrupper

Liberalerna vill göra det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper och utveckla resursskolorna, samt verka för fler utbildade speciallärare och specialpedagoger i såväl grund- som gymnasieskolor.

Elever med särskilda behov kan ha en stor variation av funktionsnedsättning. Många av dem är kopplade till bl a koncentrationssvårigheter, känslighet för ljud och problematik att hantera det ”sociala samspelet”. Man kan bara från dessa fakta dra slutsatsen att skolarbete i en stor grupp inte ger de optimala förutsättningarna för inlärning.

Det beslut som fattades av För- och grundskolenämnden i Umeå om kraftig utökning av särskilda undervisningsgrupper och resursklasser måste finansieras fullt ut och lokaler skapas för dessa NU.

• Inrätta förskoleklass för anpassad grundskola

Förskoleklasser är sedan 2018 obligatorisk för alla barn från 6 års ålder. Men anpassad grundskola (tidigare grundsärskolan) har ingen egen verksamhet som kan kategoriseras som förskoleklass. Det har bland annat medfört att barn som tidigare gått i förskolegrupper med bara några få elever hamnat i en vanlig förskoleklass med betydligt fler elever eftersom det inte funnits förskoleklass i anpassad grundskola. Detta är inte optimalt på något sätt.

Umeå bör därför inrätta särskilda förskoleklasser för anpassad grundskola. Det finns en utredning som överlämnats till utbildningsministern som föreslår att en tioårig grundskola ska införas fr.o.m. läsåret 2026/27. Detta gäller även anpassad grundskola. Det finns ingen anledning att invänta någonting som kommer att vara infört 2026.

• Även elever som behöver större utmaningar måste kunna få undervisning på sin nivå

Det finns behov av konkreta reformer för att stimulera och främja högpresterande elevers skolgång. Ingen elev ska hållas tillbaka i skolan – oavsett om det handlar om elever som möts av låga förväntningar eller elever som inte får tillräcklig akademisk stimulans.
Alla elever ska bli utmanade i skolan. Liberalerna vill göra det möjligt för fler ordinära skolor att vid tillfälle då både det råder förutsättningar och återfinns ett reellt behov, införa inslag med avancerade grupper för undervisning i skolämnen. I ett första steg ska avancerade spår implementeras på högstadieskolor där det finns förutsättningar och efterfrågan.

Alla barn ska gå i en kunskapsinriktad skola med behöriga lärare

Ett grundläggande syfte för Liberalerna är att sätta kunskap i första rummet för skolan. Arbetet för en starkare kunskapsskola måste fortsätta. Det råder fortsatt allvarliga problem med både bristfällig studiero, omfattande lärarbrist och undermåliga kunskapsresultat på många skolor i socialt utsatta områden.

Svenska elever har få lektionstimmar jämfört med många andra jämförbara länder. Liberalerna vill fortsätta satsningarna på en reformagenda för att återupprätta den svenska kunskapsskolan – och den resan börjar i klassrummet. Behovet av behöriga lärare måste prioriteras.

• Höga ambitioner redan från lågstadiet

Det är viktigt att våga peka ut just kunskap som skolans viktigaste uppdrag – redan i lågstadiet. Dessvärre har kunskap ofta kommit att få stå tillbaka för det sociala uppdraget i grundskolans tidiga år. Det riskerar ge upphov till konsekvenser under lång tid, som kan vara mycket svåra att reparera genom sena insatser. Elever med läs eller skrivsvårigheter möts ofta av en ”vänta och se”-attityd. Detta trots att betydelsen av tidiga insatser är väl känd i såväl nationella som internationella studier. Även lärarna ser problemet; två av tre lärare anser att elever som är i behov av stödinsatser får det i antingen för lite utsträckning eller inte alls.

• Alla elever ska ha rätt till egna läroböcker

Alla elever ska ha rätt till läroböcker av hög kvalitet i den svenska skolan. Läromedel av hög kvalitet gynnar både undervisningens kvalitet och minskar lärarnas arbetsbörda. Digitala verktyg/läromedel är ett viktigt komplement men faktum är att läroböcker av god och uppdaterad kvalitet är något som både lärare och elever efterfrågar. Bristen på resurser till läroböckerna får även direkt negativa följder för lärarnas arbetsbelastning. Hälften av lärarna ägnar i snitt 80 timmar per år åt att göra hemmagjorda läromedel.
Liberalerna vill därför införa ett skarpt krav på att elever i grund- och gymnasieskolan har rätt till tryckta läroböcker av hög kvalitet.

• Återupprätta läraryrkets attraktivitet

Det krävs ett antal reformer både på nationell och lokal nivå för att återupprätta läraryrkets attraktivitet.
Lärarnas arbetsmiljö behöver stärkas för ökad trygghet och studiero. Lärarna måste även få bättre möjligheter och förutsättningar att fokusera på undervisningen. Möjligheterna till vidareutbildning måste präglas av flexibilitet och anpassning efter individuella önskemål.

De kommande åren kommer att antal lärare att gå i pension. Det bedöms att tillgången av behöriga lärare kommer att vara starkt begränsat. Umeå universitet har lärarutbildning så det gäller att få fler gymnasieelever att vilja välja yrket.
Liberalerna vill erbjuda ett mentorsprogram för gymnasieelever som har intresse av att bli lärare.

Alla förskolebarn ska få förutsättningar till en bra start inom skolan

Förskolan ska vara tillgänglig för alla och ha ett lärande perspektiv. Den ska stimulera barnens språkutveckling och sociala färdigheter. Förskolan ska erbjuda barn en trygg miljö att leka, lära och växa i.

Även om förskolan inte ska vara någon skola så är det viktigt med ett lärande perspektiv. Alla förskolegrupper ska ledas av en högskoleutbildad förskollärare som har det pedagogiska ansvaret.

Alla barn ska få utvecklas precis som de vill, oavsett de könsstereotyper som finns. Liberalerna vill att alla pedagoger och förskolor aktivt arbetar med genuspedagogik och att alla skolor har jämställdhetsansvariga.

• Alla föräldrar ska ha rätt att välja förskola

Inget är viktigare än en bra start. Det ger alla barn större chans att lyckas i livet och utjämnar livschanser mellan barn med olika bakgrund. Förskolans betydelse för barns utveckling är därför central.

Liberalerna vill att elever och föräldrars val av skola ska vara obligatoriskt och aktivt. Vi vill att för‐ och grundskolenämnden ska stimulera etablering av externa aktörer inom förskoleverksamheten. Även möjligheter att starta intraprenader inom de kommunala förskolan ska uppmuntras.

Alla föräldrar ska ha rätt att välja förskola för sina barn finansierad med en förskolepeng som följer barnet till den förskola som väljs. För att underlätta valet ska kommunen administrera en gemensam kö och ge god information om förskolorna i kommunen på flera språk.

• Inrätta språkförskola för alla nyanlända barn.

Svenska språket är en nyckel för en lyckad start i det svenska samhället. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda. Deras språkutveckling går snabbare och de klarar grundskolan bättre om de går i förskolan.

Kommunen bör därför erbjuda alla nyanlända barn från 3 år möjlighet till att medverka i en språkförskola. Barnen ska då medverka i förskoleverksamheten minst 15 timmar i veckan.

• Dagbarnvårdare ska finnas som alternativ i alla skolområden.

Barn är individer med olika behov. Till och med syskon kan vara så olika till temperament att de kan vara i behov av olika förskoleformer. Liberalerna är starka förespråkare för valfrihet vilket är speciellt viktigt när det gäller att ge varje unikt barn de bästa förutsättningarna i starten av sitt liv.

Den styrande majoriteten har sedan 2019 arbetat för avskaffandet av dagbarnvårdare som alternativ. Genom organisatoriska förändringar så håller man på att lyckas. Det blir allt svårare att få ha sina barn hos dagbarnvårdare. Liberalerna i Umeå vill stoppa den nedmontering som pågår av dagbarnvårdarna. Det måste fattas ett nytt beslut om hur den pedagogiska omsorsorgen (dvs dagbarnvårdarna) ska organiseras. Alla barn är inte stöpta i samma form. Alternativ måste få finnas.

Skolan ska utbilda alla för en framgångsrik yrkeskarriär

Det är allvarligt att praktiska färdigheter länge har betraktats som något lägre värderat än akademisk utbildning och kunskap. Det är därför av stor vikt att uppvärdera praktiska färdigheter och yrkeskunskap i Sverige. Redan i grundskolan har samtliga ämnen akademiserats och blivit mer teoretiska. Så skapas inte en skola för alla. En elev som förr hade svårt för det teoretiska, men uppskattade och uppvisade stor skicklighet i praktiska ämnen, fick åtminstone briljera i de praktiska ämnena.

Det handlar dock inte bara om skolbarn – det finns ett mycket mer allvarligt och akut problem med den växande gruppen av vuxna som helt saknar både skolutbildning och kontakt med arbetsmarknaden.

• Bygg ut lärlingsutbildningarna i hantverksyrken.

De svenska yrkesutbildningarna är överakademiserade. Hantverksyrken lär man sig bättre på en arbetsplats än i skolan. Gymnasieutbildning till hantverksyrken kan därför med fördel ske som lärlingsutbildning. Ungdomar som vill lära sig ett hantverk ska kunna jobba som lärlingar och gå bredvid någon som redan kan yrket.

Lärlingsutbildning ska vara ett alternativ till gymnasieskolans yrkesprogram för hantverksyrken där undervisningen i huvudsak är förlagd ute på företagen. Det är onödigt att verkstäder, frisersalonger och restauranger byggs upp i undervisningssyfte i skolans regi när eleverna istället kan öva ute på företagen.

Umeå kommun bör bidra till att företagen får hjälp att utbilda handledare till sina lärlingselever

• Starta tvåriga yrkesutbildningar utan krav på gymnasieexamen.

Det behövs fler och mer flexibla vägar till yrkeslivet. Vid sidan av dagens treåriga nationella gymnasieprogram ska det finnas möjlighet att söka till en tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå, där fokus ligger på yrkesämnen och, för nyanlända, svenska. Det ska alltid finnas möjlighet att välja till kurser för att uppnå gymnasiebehörighet.

Målsättningen är att eleven på sikt, efter utbildning och eventuell lärlingsanställning, ska vara tillräckligt rustad för en god etablering på arbetsmarknaden. På detta sätt blir en tvåårig yrkesskola både en första väg in i ett yrke och en brygga till vidare fördjupning och studier inom exempelvis yrkeshögskolan. Utbildningen ska utformas i nära samverkan med näringslivet och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande.

• En satsning i Umeå på utbildningsplatser för undersköterskor.

Inom vård och omsorg saknas det idag utbildad personal. Behovet ökar då allt fler människor blir äldre och kommer att behöva någon typ av stödinsatser, antingen i hemmet eller i ett vård och omsorgsboende. Det minsta vi kan ge våra äldre är välutbildad personal, men tyvärr utbildas inte tillräckligt många idag som t ex undersköterskor. Det krävs därför en satsning från Gymnasie- och vuxenskolan för att detta ska komma till stånd

• Vidareutveckla Forslunda med inriktning mot lokalt producerade livsmedel

I den nya säkerhetspolitiska situation som Sverige befinner sig i och som varit tydligt under flera år så är ett av de områden som kraftigt försämrats under senare år tillgång till inhemskt producerade livsmedel. Kompetensen och stödet för detta håller på att urholkas allt eftersom den äldre generationen går i pension. Därmed försvinner en kunskapsbank vars kompetens måste ersättas. En ökad livsmedelsberedskap kräver mer kompetens och fler personer som är intresserade av att arbeta inom dessa områden.

I Umeå finns Forslundagymnasiet som erbjuder både yrkesprogram och gymnasiala vuxenutbildningar inom såväl lantbruk och trädgård. Den bör få möjlighet att utvecklas med utbildningar som möter de nya säkerhetshoten. I och med en sådan utbildning så ökar också kompetensen med att vi får möjlighet till mer närproducerade livsmedel, vilket har en positiv inverkan på vårt klimatarbete.

• Starta en gymnasieutbildning inom plåt och ventilation i samarbete med branschföretag i Umeå

Efterfrågan av personal inom ett antal praktiska yrken med inriktning mot byggbranschen är tydlig. Det har varit svårt att intressera ungdomar för dessa yrken i tillräcklig omfattning trots att företagen inom vissa områden fullkomligt skriker efter utbildad personal.
För detta krävs dialog mellan näringsliv och skola och också förmågan att se möjligheterna istället för hindren. Många av dessa utbildningar kräver dyra maskiner för att kunna starta en ny utbildning men med dialog borde det gå att finna lösningar där företagens maskiner används i utbildningen där så är möjligt. Det finns företag inom plåt och ventilationsområdet i Umeå som efterfrågat samverkan och samarbete för att starta en gymnasieutbildning.